Hjälmen skapar huvudbry

Frågan om obligatoriskt hjälmkrav för golvläggare på byggarbetsplatser är kontroversiell. I ena vågskålen ligger risken att skadas av fallande föremål. I den andra finns belastningsskador som kan leda till kroniska besvär i nacke och axlar.

- Här är det viktigt att arbetsmiljösamordnaren på bygget gör en relevant riskbedömning från fall till fall. Golvjobbet sker ju inomhus när husen i princip är färdigställda, säger Erik Branér, jurist på Golvbranschen, GBR. Då är risken för belastningsskador på grund av hjälmens tyngd väsentligt större än att få ett fallande föremål i huvudet.

Diskussionen om hjälmen som risk eller skydd har pågått länge i branschen. Vissa byggföretag tillåter inga avsteg från regeln över huvud taget. Man vill undvika alla skador som man kan hållas ansvarig för - men utsätter istället golvläggaren för risken att få belastningsskador.

- Självklart ska skyddsutrustning som hjälm och även skyddsskor vara på utomhus på byggarbetsplatsen och överallt där det finns en olycksrisk. Men vid inomhusjobb i en nästan färdigställd lägenhet är risknivån en helt annan. Där bör byggföretaget bevilja undantag.

Arbetsmiljöverket har riksdagen och regeringens uppdrag att se till att företagen följer lagar och regler på arbetsmiljöområdet och utformar föreskrifter som skyddar arbetstagaren mot farliga inslag i arbetsmiljön.

Verket har tagit fram ett ställningstagande om hjälmar på byggarbetsplatser vid påfrestande arbetsställningar. Man skriver att arbetsgivaren ska göra en riskbedömning innan arbetet startar och konstaterar att hjälmen i vissa lägen kan göra mer skada än nytta. Risken för belastningsbesvär i nacke och axelparti ökar. Det gäller särskilt vid jobb när huvudet är framåtlutat, en typisk arbetsställning för golvläggare vid svetsning av plastmatta.

Det innebär att det finns stöd för undantag från det stränga hjälmkravet.

- Arbetsmiljösamordnaren på byggföretaget kan kräva att alla har hjälm, överallt och hela tiden, men ställningstagandet från Arbetsmiljöverket visar tydligt att en riskbedömning från fall till fall är viktig, säger Erik Branér. Om risken är större än skyddet finns möjlighet att få undantag från hjälmkravet.